tigerlilys

Hej T., jag heter Jerry Cornelius och har läst din blogg en tid nu, så jag tänkte det var dags att skriva och ge dig lite kommentarer om den. Som du kanske vet är jag engelsman, så du får ursäkta om min svenska är lite rostig.

Låt mig först säga att jag verkligen tycker om din blogg, framför allt när du skriver om vackra saker, jag delar din passion för dessa ting. Med det sagt så finns det ett par saker som jag förundrats över under det att jag läst den:

Det första är tiden. Du verkar leva i en tid som är kontinuerlig, men alla mina erfarenheter visar att tiden är allt annat än en ström av händelser som följer på varandra. Min erfarenhet säger mig att tiden egentligen inte finns, så hur kan du uppleva att det ena händer efter det andra? Kanske är du bara rädd för att erkänna att tid är det samma som Kaos?

Det andra är döden. Det slår mig att du sällan dör. Jag måste säga att om det är sant så avundas jag dig, det är inte något som jag önskar någon levande människa. Hur som helst tenderar jag att dö väldigt ofta, och oftare på sistone tycks det mig. Om det skulle hända dig så kanske följande råd vara dig till nytta: Det är inte att dö som är det smärtsamma, det är återupplivandet. Själv har jag bara de senaste månaderna återupplivats med magi, ett fruktansvärt teknologiskt monster kreerat av miss Brunner, samt genom att återfödas som min egen son. Det är ett hårt liv när man dör hela tiden.

Det tredje är din familj. Det verkar som om du och dina syskon kommer bra överens, ävensom ni är så många. Detta verkar för mig helt motsäga den gängse definitionen av familj så som jag känner den: En grupp människor som gör allt för att såra varandra. Jag menar min mor är en fet, skrikande suput, min bror säljer ut sig själv, och oss, för allt för lite pengar, jag har aldrig träffat min far, och min syster, ja det är en helt annan historia. Jag undrar om du är helt ärlig i din återgivning av dina familjerelationer? Eller är det bara min familj? I så fall är det nog dags för mig att flytta hemifrån.

Avslutningsvis vill jag bara säga att din blogg för mig är en ständig källa till förnöjelse, och förundran. Men vad handlade egentligen det där med nunnekostymen om? Det får mig bara att tänka på biskop Beesley, och det undviker jag gärna.

Sincerley,

Jerry Cornelius