it's like forgetting the words to your favorite song,
så mycket rastlöshet och tristess i min lilla kropp men bakfylleslaget gör att jag knappt orkar röra mig ändå. men gårdagen var fin. madeleine kom hit för att hälsa på mig och ni vet när man träffar någon för första gången fast man glömmer bort det jättefort, och när pojkarna frågar vägrar de tro på att vi aldrig träffats förr. och vi har plötsligt en popklubb i lilla borran igen och vi dansar dansar och alla pojkar är så otroligt märkliga. och du. du är där såklart och känslan när man vill göra någon illa eller bara hångla upp den och det slutar med något slags mellanting. men i alla fall. det kan nog bli något av den här sommaren ändå.
Kommentarer
Postat av: madeleine
knäppt men kul! och du är så jäkla bra.
Trackback

